Vem minns Sven Hörnell?- jag gör det

Under 1980-90 talet hände det otaliga gånger att jag och min sambo tog bilen och åkte norrut till Abisko området,oftast i fotografiskt syfte.För inkvartering valde man  Abisko men även stugorna kring Björkliden var lockande.

Området  är för en friluftsälskande fotointressent nästan magisk och det ständigt växlande ljuset fascinerande.Eftersom E10 an eller järnvägen skär igenom den storslagna naturen med branta fjäll,djupa dalgångar och allt intill det imponerande Torneträsk,kan naturen inte upplevas annat än vackert än om vädret inte visar sin bästa sida. Men det är förstås min allra högst personliga uppfattning.

Att kunna färdas till dom olika  fotografiska smultronställena mellan Abisko och Riksgränsen och strax över på andra sidan gränsen till Björnfjell är ett sant privilegium för den bilburne och tråkigt nog omständigt och nästintill omöjligt för tågresande  fotoentusiasten som vill uppleva exvis Silverfallet,Kärkevagge, Rallarkyrkogården eller nåt av dom andra spännande fotoobjekten inte alls långifrån allfarvägen.

Alla egna naturupplevelser toppade man sen med det bästa i Riksgränsen-nämligen Sven Hörnell och hans makalösa bildpel i Hörnell husets specialinredda filmsal för panorama och dess 21 st synkade Hasselblad projektorer.Inte bara de fascinerande bilderna gav ett bestående intryck ända in i ryggmärgen utan även Hörnells ödmjuka framtoning under visningen.Hade man oturen att inte personligen träffa denne fjällvärldens  fotonestor,så skötte hans hustru Kristina föreställningen som trollband vem somhelst,fotograf eller inte,och bildspelet gästades dagligen i stora skaror av såväl utländska som svenska besökare.

 

 

Om Sven Hörnell kan man  hitta detaljer på nätet och i hans mäktiga böcker,men den innersta känslan förmedlades genom hans vackra och gripande bilder.När hans knän inte längre var starka nog efter decennier  av vandringar med kameor och packning övergick han till att flyga och samtidigt med eget konstruerat kamerafäste själv fotografera från luften,där från dessa tillf'ällen många av hans makalösa bilder i fågelperspektiv skapats.När  med tilltagande ålder inte heller detta var möjligt  var det hustru Kristinas tur att ta flygcert och Sven kunde fortsätta att fotografera från luften.Hörnells vardag var före det digitala genombrottet men han hade med all säkerhet tagit till sej  den nya tekniken.Men-

en dag hösten 1992 avled Sven Hörnell under en vandring på fjället i närområdet.

Ett stort personligt och fotografiskt tomrum uppstod i Riksgränsen och kanske så förblir.Det kända Hörnellhuset uppförd i motto - foto i centrum med filmsal,ramverksatd,utställningssal  m.m  är numera omvandlad av nya ägare till vanlig diversehandel.

men ett kärt minne av Sven Hörnell lever kvar och likaså de i naturen otaliga spännande platserna för den intresserade fjällfotografen-än så länge..

 

Inlagt 2011-01-11 18:21 | Läst 10796 ggr. | Permalink
Det värmer mitt hjärta att du värnar och påminner om den svenska fjällhistorien! Hörnell hade jag aldrig äran att få träffa, men min far - också han en fjällräv och jämngammal med Hörnell - träffade honom åtskilliga gånger. Det är idag inte många av den gamla skolan kvar; i somras dog ju Sten Lindgren. Desto viktigare att vi håller banden till det förflutna levande! Förresten, vet du var och när glaciärbilden är tagen?
Svar från walter-g 2011-01-12 14:11
Hej
och tack omdömet på bloggan.Surfade just på Sten Lindgren.Intressant,man lär sej alltid nåt nytt.Vad hette din far,har för mej att jag stött på namnet i sv fjällklubbens skrifter.Vi hade en Reidar Billing(släkt?) i Boden,som jag till viss del lärde känna.
Bilden du nämner vet jag inte mycket om.Sven H började flyga 1965,så bilden kan vara från 1950 talet eller några år senare.Bilden finns i hans mäktiga bok "Mitt lappland" på omslagets bakre del.
mvh
W
Hörnell glömmer man nog inte här uppe iaf. Tror varje eller iaf nästan varje Kiruna bo har minst en tavla med han hängande i vardagsrummet. Hans dotter har butik i folket hus i Kiruna där det ska finnas både böcker & tavlor om & av Hörnell. Helt klart värd att besökas om butiken finns kvar. =)
Jag glömmer inte Hörnell. Min morbrors arkitektfirma var inblandad i bygget, så han har flera Hörnell-bilder på väggarna. Och mamma älskar böckerna.
Mitt fotointresse fick jag när Sven Hörnell hade en bildvisning i Piteå tidigt sjuttiotal.
Nu till det ännu mer intressanta, jag har lärt känna en man via mitt jobb som har utbildat Sven Hörnell i hans första fotokurs i Kiruna.
Denne man var även med och skötte projekton vid Sven Hörnells första bildvisning.
Detta har berättats för mig under januari 2011 och Bertil som han heter är 90 år och fotar fortfarnade har just köpt sig en ny Canon 60D.

Mvh //Kurt
Svar från walter-g 2011-01-28 18:31
Hej!
Det var intressant det du skriver.Jag tycker att Hörnell alldeles för lite uppmärksammats i den sv fotovärlden..
Vad glad jag blev att hitta det här blogginlägget när jag googlade runt fram på nattkröken. Mitt minne av Sven Hörnell är från 1967 första gången jag besökte Riksgränsen och Lapplandia, ja faktiskt första gången jag var någonstans utanför Göteborgsregionen och jag var 11 år gammal. Jag minns det fortfarande och jag fascinerades av hans bilder.

Nästa år när familjen åkte upp igen, så köpte jag en av hans bilder, som fortfarande 2012 hänger här på väggen här hemma och som jag tittar på varje dag. Jag tror t.o.m jag träffade honom den där gången 1967, men är inte helt säker, däremot träffade mina föräldrar honom på ett av sina besök i Riksgränsen runt 1970 när dom besökte hans hem och även blev bjudna på kaffe.

Jag minns också fortfarande att jag som sagt, då 67 och 68, samt även 1972 när jag återigen besökte Riksgränsen föll i trans för hans bilder och drömde om att någon gång kunna ta dessa så här underbara bilder från vår fantastiska fjällvärld och när jag 2010 återigen kom upp till Abisko, men nu med fotoutrustning, ja, då kändes livet som allra, allra, bäst..

Nu i höst blir det 3:e året i rad som jag åker upp till Abisko
Svar från walter-g 2012-07-13 18:32
Tack för dina rader Agnetha om Sven.Det var en fin man.
Hej! , kul , ja vi har flera böcker och tavlor från honom , han var min farfars farbror Bertil Hörnell.

Mvh
Martin Hörnell
Så det kan hampa sig - igår hämtade jag ut boken om Sven Hörnell från 1993 från Schenkers ombud i Skänninge och köpt på Tradera. Det var på hustrun Kristinas och övriga familjens initiativ som den gavs ut. Jag hade nöjet att bo granne med honom anno dazumal när jag var väderobservatör vid SMHI:s väderstation i Riksgränsen på Harry Laines tid, innan den sedan flyttades till Katterjokk. Tanken var att jag skulle fått åka med honom ner till Stockholm i hans flygplan, som låg förankrat i Torne träsk och som jag kunde se från mitt köksfönster, men sedan ändrades min tjänstgöring, så jag fick ta tåget istället. Minns att min kollega Ruth Åhslund fick äran att hjälpa honom med kassetter till hans Hasselbladare i flygplanet, när han skulle ta sina fantastiska foton och samtidigt styra planet. I likhet med mig - fast det visste jag inte då - var han intresserad av Are Waerlands idéer om kruska i kosten och var rentav en renodlad vegetarian. Tänk vad en bagarlärlings förläggning till Norrland under kriget kunde få för underbara konsekvenser för oss alla foto- och fjällentusiaster! Ergo: Sven Hörnell minns jag med största glädje och tacksamhet. /Th. Edberg



(Visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver